bella

Nu händer det. Ny flyttar jag hem...

Ligger i sängen, eller ja, på en madrass i ett hörn i mitt rum. Detta rum kommer bara vara mitt till ca halv sju ikväll. Känns lite konstigt, kommer sakna mitt stora fönster speciellt, men känner mig ändå ganska redo.

Alla mina saker ligger i väskor och påsar på golvet. Imorgon bitti har jag fullspäckat schema från 08.00-11.00, ska ta ner hyllor, städa och få undan det sista. Så är det jobb i sju timmar, mamma kommer vid fyra-tiden och får undan allt i bilen, så allt ska vara klart när vaktmästaren kommer.

Känns konstigt att inte se alla på nästan ett års tid, att behöva säga hejdå.
Men så är det med livet, man måste våga satsa för att komma någonstans.

Jag håller inte reda på veckodagarna, känns inte som onsdag idag...

Idag har jag fått mindre saker gjorda än vad jag tänkt, men det gör inte så mycket, inte så förvånad.

Efter jobbet (20.00) så hade Sabrura pre-åpening nere på undre etasje Smakprov på deras sushi för ja, det öppnar en sushi-bar inne på Byhaven, då jag ska flytta...
Kanske lika bra heh.
Men jag hade ingen lust att sitta där med okänt byhavenfolk och låtsas vara social (vilket jag är dålig på, i synnerhet när det är sent och jag är hungrig).
Så jag frågade om jag kunde få ta med, vilket jag fick. Så åt god, gratis sushi ikväll medan jag såg på Friends.

Så nu ska jag lägga mig, kanske stretcha lite först, måste förbereda mig inför all dans som blir i New York. Hoppas ni haft en lika trevlig kväll som jag haft. Imorgon ska jag för sista gången träffa min kiropraktor, kl 08.00, jobba, montera ner min säng, fika med Torild och gå på sista personalmötet.
Borde städa hela lägenheten också...kanske hinns på fredag.

Denna vecka hade jag lätt klarat mig utan.
Den har varit riktigt speciell, på ett jobbigt sätt.
Klart, väldigt bra saker har hänt, men som vi alla vet så även om tio bra saker händer så är det den enda dåliga man kommer ihåg och som känns.

I onsdags vaknade jag, var glad över att jag skulle få ha ett mysigt skypesamtal på morgonen. Sen en tiondels sekund senare kommer jag på att jag har världens största problem; det finns inga lediga tider på amerikanska ambassaden innan jag måste åka till USA...
Men under de två timmarna i velande och försök till lösningar så kom vi tillslut på att det finns en ambassad i Oslo, gjorde om de 15 sidor om jag haft kontakt med terrorister, trafficking eller gått emot andras religiösa rättigheter, och bokade en tid där på fredagen.
Allt gick som smort, fick tag på Malin som bor i Oslo, som bodde både nära ambassaden och visste vart den låg, fick visum i ett kick och hade en hel dag ledig i Oslo.
Väldigt mysig dag.
Sen träffade jag en gammal vänskap som jag inte haft någon som helst kontakt med senaste året. Jag blev helt paff, träffa på någon helt random där, när ingen av oss bor där. Vad är oddsen. Kände lite senare när jag kommit över vad som precis hänt, att jag hade velat sätta mig ner och prata, få veta hur allt är osv. Men det är lätt att vara efterklok...fast det hade kanske inte varit klokt, men vem vet. Det kommer vi aldrig få veta

Det var skönt att få visumet, och att jag kommer hinna få mitt pass tillbaka innan jag flyttar hem vore underbart.
För ja, om en vecka kan jag ha kommit hem till Sverige nu. Det känns väldigt konstigt allt det här.
Jag kan knappt känna mig glad över att jag från och med 1 juni dansa på heltid i New York... Det känns så overkligt. Men det har varit så mycket att ordna nu innan så jag har inte hunnit känna.
Som mamma sa, hon undrade om jag tillåter mig att sörja min älskade moster. Vilket jag inte gjort. Jag kan inte känna, orkar knappt vara social och sover väldigt dåligt.
Stress tror jag det kallas. Men ska bli skönt nu i maj när allt är klart, då jag bara kan ta det lugnt och förstå vad jag håller på med.

Ska jobba sex dagar till på Synsam Byhaven. Kommer inte arbeta något mer alls i år. Nu blir jag student!
Reste som student på flygbussen, tjänade 60 NOK, yes!

kram på er mina vänner, kom och hälsa på mig i NY..!

Idag har varit min sista lediga dag denna påsk. Vad har jag gjort? Jo ordnat med en hel del papper, packat, handlat, fixat, donat...

Vaknade i morse. Inte helt utvilad idag igen. Sover dåligt nu och idag har jag känt mig förstörd rätt ut sagt.
Vaknade i princip irriterad och har inte kunnat bestämma mig.
Det är så här jag beter mig nr jag är stressad.

Försökte göra det bästa utav dagen även om jag egentligen hade velat träffa vänner som jag vill hinna se innan jag åker.

Har även haft smått huvudvärk seden igår kväll och nyss tog jag en värktablett och ställde mig i mitt rum och började stretcha ut kroppen.

Det får mig att rensa hjärnan. Vilket behövs. Så nu känns det lite bättre både fysiskt och psykiskt.
Hoppas på att få ett brev hem hit imorgon, annars orkar jag nästan inte. Vill inte tänka på allt jobbigt som kan hända annars.

Någon sa en gång att det inte är målet, utan vägen dit som spelar roll. Men igen har tagit upp vägen dit. Det är den första biten som är förjävlig.