Torsdag 30 juni
För en timme sedan var jag och Cato klar på Hans Nissens Gate 6.
Vi städade klart det sista och sen gick jag hem.
Tror aldrig det varit så rent i den lägenheten förr, men bra att det
blev städat ordentligt.
Sitter nu med te och en svensk kanelbulle. Från Ikea alltså.
Borde sova, men måste varva ner lite.
Det blev en riktigt lång dag på jobbet idag. Jag kände ungefär vid
fyra-tiden att jag hade lust att gå hem. Och då var det tre timmar
kvar... När Cathrine trodde klockan var sex var den bara fem.
Men i slutet kom det två kunder som tog tid.
Först kom det in en man som behövde nya briller. Vi började snacka,
jag tog fram ett par briller, bam!, de passade snyggt på.
Sen började han snacka och prata om jag kunde det här med
passform, vad jag kollade efter, varför han skulle ha en grön brille osv.
Vi snackade väldigt länge, tror nästan det måste varit i 45 min som
han var där. Sen kom det ju fram att han varit och kollat på briller
i en annan brillebutikk, och de såg nästan likadana ut som de jag
valde till honom. Så han gav en hint om att jo, jag kunde mitt jobb.
Blev ganska stolt över att de briller jag testade på honom först,
var de han passade bäst i.
Jag gillar att man blir ganska involverad i kunden. Man får reda på vad
de gör, vad de gillar och lite hur de är som personer.
Vissa kunder lägger fram hela sin livshistoria eller berättar om något
som hänt ganska precis. Medans andra inte säger ett smack, så man
har galet svårt att hitta ett par briller som passar.
Jag gillar speciellt kunder som vill ha något annorlunda, de som vågar.
För skulle jag ha briller, skulle jag nog inte ha ett par som knapt syntes,
Ska man ha briller så ska man.
Vi städade klart det sista och sen gick jag hem.
Tror aldrig det varit så rent i den lägenheten förr, men bra att det
blev städat ordentligt.
Sitter nu med te och en svensk kanelbulle. Från Ikea alltså.
Borde sova, men måste varva ner lite.
Det blev en riktigt lång dag på jobbet idag. Jag kände ungefär vid
fyra-tiden att jag hade lust att gå hem. Och då var det tre timmar
kvar... När Cathrine trodde klockan var sex var den bara fem.
Men i slutet kom det två kunder som tog tid.
Först kom det in en man som behövde nya briller. Vi började snacka,
jag tog fram ett par briller, bam!, de passade snyggt på.
Sen började han snacka och prata om jag kunde det här med
passform, vad jag kollade efter, varför han skulle ha en grön brille osv.
Vi snackade väldigt länge, tror nästan det måste varit i 45 min som
han var där. Sen kom det ju fram att han varit och kollat på briller
i en annan brillebutikk, och de såg nästan likadana ut som de jag
valde till honom. Så han gav en hint om att jo, jag kunde mitt jobb.
Blev ganska stolt över att de briller jag testade på honom först,
var de han passade bäst i.
Jag gillar att man blir ganska involverad i kunden. Man får reda på vad
de gör, vad de gillar och lite hur de är som personer.
Vissa kunder lägger fram hela sin livshistoria eller berättar om något
som hänt ganska precis. Medans andra inte säger ett smack, så man
har galet svårt att hitta ett par briller som passar.
Jag gillar speciellt kunder som vill ha något annorlunda, de som vågar.
För skulle jag ha briller, skulle jag nog inte ha ett par som knapt syntes,
Ska man ha briller så ska man.
Kommentarer
Trackback